Bra – men dyrt – med friskolor

Idag skriver NA om friskolornas kritik mot Örebro kommuns bidrag. De anser att besked kommer för sent, att bidragen är för låga och att de förändras för ofta. Jag förstår deras kritik men det är samtidigt en rätt svår fråga.

För så här är det: friskolor har rätt till motsvarande summa pengar (per barn) som barnen i kommunala skolor har. Detta räknas fram enligt en komplicerad modell eftersom det inte bara är att dela totalsumman med antalet barn. Det som är allta svårast att hantera är kommunens beredskap: om en friskola lägger ner är nämligen kommunen skyldig att (i stort sett direkt) erbjuda plats i en kommunal skola – vi har ju skolplikt i det här landet. Det innebär att kommunen hela tiden måste ha en överkapacitet och den kostar självklart pengar. På samma sätt är det ju svårt för alla skolor att planera sin ekonomi eftersom man inte i förväg vet hur många barn som väljer varje skola.

Men eftersom jag tycker att friskolor är bra: jag tror att det är bra med mångfald och tycker att de tillför nya sätt att lösa problem och nya sätt att arbeta (det var en socialdemokratisk regering som införde det fria valet av skola – kan vara värt att komma ihåg…). Alla friskolor är inte bra, precis lika lite som alla kommunala skolor är bra – men i och med att friskolorna etablerades hände det en hel del i skolan som helhet. Nya impulser kom och skolor sökte sig egna vägar. Det har – överlag – gjort att Sverige har bättre skolor idag än för, säg, 20-25 år sedan. Jag tycker alltså inte att det avgörande är vem som äger skolan utan att verksamheten är bra (det vore alltså lika dumt att vi bara hade friskolor som att vi inte hade några friskolor alls).

Men ekonomin är ett problem. Det kostar att ha många friskolor i en kommun. Jag skulle önska att friskolornas representanter och kommunens representanter kunde sätta sig ner och komma överens om en långsiktig lösning, och jag vet att kommunalrådet Irén Lejegren också skulle vilja det. Min dröm är att friskolorna skulle säga: ”vi förstår att det här är bekymmersamt för kommunen och därför lovar vi att meddela antalet elever x månader i förväg och att samutnyttja lokalerna y och z” och så vidare. För kommunens del handlar det om att säga: ”vi vill inte motarbeta alla friskolor – vi tänker bara utgå från kvaliteten. Vi kan tänka oss att betala lite mer om vi får besked i god tid och dessutom vill vi gärna hitta ett system som uppmuntrar skolornas resultat (oavsett driftsform) – men då kan vi inte bara titta på betyg och provresultat.”

Vad vet jag: en dag kanske utspel via media och hårda ord – från båda håll – kan ersättas av samarbetsklimat. Det vore bra för Örebro och för barn och ungdomar som får bättre skolor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *